PH
pH anger om en jord är sur, neutral eller basisk. Ju lägre värde desto surare jord. De flesta växter trivs i ett pH mellan 5,5–6,5 men de finns de som har andra krav. Rhododendron, azalea m fl vill ha lägre, 4,5–5,5. Medan många köksväxter vill ha högre, 6,5–7,5. Vid pH under 4,5 eller över 8, binds vissa näringsämnen så hårt att de är omöjliga för växterna att komma åt. Jordens pH beror dels genom vilka material som ingår, dels av tillförd kalk. Tips: Kalka inte av gammal vana. För mycket kalk är lika illa som för lite. Tänk på att även korallkalk som t ex Algomin har kalkverkan.

Näring
Växter behöver mer eller mindre mängd näring. Generellt kan man säga att ju spädare växt, frö eller stickling, - desto försiktigare skall man vara med att gödslingen. Koncentrationen av näring anges som ledningstal och bör ligga runt 1 för de känsligaste växterna och upp till 3-4 för de näringsälskande. För mycket näring gör att rötterna skadas. Då kan de varken ta upp vatten eller näring och växten svälter. Växterna behöver mer näring under vår och sommar än under resten av året. Tips: Använd naturgödsel i möjligaste mån. Dels är näringen ”mjukare” så att den inte bränner rötterna, dels innehåller den en mängd mikronäringsämnen som saknas i konstgödsel.

Mikroliv
I jorden finns en mängd nyttiga mikroorganismer och nyttiga kryp som behövs.Maskar och större insekter tuggar i sig gammalt dött organisk material som de ofta hittar ovan jord, och sedan drar ner i marken för att kunna bearbeta i lugn och ro. De är också bra på att göra gångar i jorden som är behövs för att dränera ut överskottsvatten.Svampar och bakterier tar sedan över och bryter ner organiskt material. Bra dels för att näringen blir tillgänglig för växterna igen, dels ”klistrar” de ihop de små ler-partiklarna till större klumpar (aggregat), vilket gör lerjorden betydligt mer lättarbetad och växtvänlig. En annan mycket viktig uppgift för mikroorganismerna är att upprätthålla ”lag och ordning” i underjorden. Tyvärr är ju inte alla svampar och bakterier vänligt sinnade. Vissa utgör hot mot växterna. Men genom att de nyttiga äter upp eller tränger ut de skadliga, så håller sig växterna friska. I en jord som är fattig på bra mikroorganismer kan då en skadesvamp ställa till med elakheter.En välskött trädgårdsjord kan innehålla 1 miljard nyttiga svampar och bakterier per liter! Så även om det ibland känns som att du aldrig får någon hjälp, så har du gott om hjälpsamma vänner i underjorden.

Fukt och näring
När man vattnar eller gödslar kan växten inte ta upp allt på en gång. Istället ska jorden fungera som ett skafferi där växten kan hämta mat och vätska efterhand. Vattnet lagras i de stora och små hålrum vi talade om under strukturavsnittet. Ju mindre hålrum desto hårdare håller jorden kvar vattnet. Vissa växter är duktiga på att tömma även de minsta hålrummen och klarar sig länge innan de vissnar, medan andra slokar snabbt. Näringen ligger delvis löst i vattnet och en hel del binds upp av jordpartiklarna. Om pH är för högt eller för lågt binds näringen mycket hårt, men i balansen däremellan fungerar jordpartiklarna som magneter som håller kvar näringen tills växten behöver den. Ler- och mullpartiklar är duktiga på att hålla näringen till hands på detta sätt.